En liten bit solsken

I dag bakade vi lussekatter. Regnet öste ner utanför och det kändes inte särskilt juligt även om Elvis gjorde allt han kunde ute i vardagsrummet. Grått, grått och blött. Annat var det i somras – vissa dagar iallafall. Kommer ni ihåg?

Från arkivet

Jag har inte bloggat på ett tag – men jag har massor med bloggmaterial. Tyvärr blir det snabbt inaktuellt men efter en helgtripp till Linköping i augusti hade jag samlat på mig så många typiska bloggbilder, bra dessutom, att jag inte bara kan låta dem ligga.  Så här kommer en sensommarhelg i bilder. Jättemysigt och trevligt med både släktträff, hotellfrukostar, mycket lek, avkoppling och romantik.

Räcker det?

Ja, med räcken iallafall. Både balkongräcke och trappräcke har levererats och monterats den senaste veckan. Båda två är specialgjorda efter våra önskemål av lokala hantverkare. Balkongräcket ska så småningom målas svart men det måste vi vänta med i två år på grund av galvaniseringen. Trappräcket ska få lite mer vit färg på sig och trappstegen ska målas grå.

Uppdatering: På Kikis begäran så visar jag såklart en förebild också.Överst ser ni hallen så som den såg ut i början av renoveringen. Vi hade redan tagit bort 70-talsspaljen….

Uppdatering nr 2: Jag skrev ett inlägg om hallen för ett tag sedan. Ska nog läsa det igen och se om det blev som jag önskade då. Här är det inlägget.

Gammal mat

Pappa hittade ett gäng gamla Allt om mat-tidningar. April 1974…. två månader innan jag föddes…. Kul att läsa vad man åt då. Det var rejäla rätter – kött, sås och potatis, men även exotiska rätter som ryska blini och spansk kycklinggryta. Tidningarna måste aboslut sparas och vem vet – snart kanske jag lagar till en smarrig grönpepparbiff med hasselbackpotatis och kokta ärtor.

Knäpp? Jag? Näää!

Häromdagen var vi i Eslöv… det händer väldigt sällan trots att det inte ligger speciellt långt bort. Det är liksom åt fel håll och i Lund, som ligger lika nära och rätt håll, finns det betydligt mer av det mesta.

Nu var vi iallafall där för att uträtta några ärenden… polisärenden… passärenden och lite annat. Jag och barnen sitter i bilen och väntar på maken som är och tar ut pengar, när jag ser att vi parkerat bredvid ett café. Jag tittar lite till och ser att det ser väldigt trevligt ut. Det verkar vara ett café och deli… Min dröm har de senaste 15 åren varit att öppna ett café och deli – ”Emmas Café och Deli”. Så jag tänker på det i nån minut. Sen tänker jag självklart på min blogg och kommer ihåg att jag har kameran i väskan. Jag ser att maken är på väg tillbaka och känner det enormt stora behovet att ta kort på alla fina saker jag ser genom skyltfönstret. Jag säger till dottern vart jag ska och springer in i lokalen (barnen var ensamma max 15 sekunder i bilen innan maken var framme).

Väl inne frågar jag om jag får ta några bilder till min blogg då jag tyckte att det såg så fint ut. Jag inser att det där lät ju lite dumt så jag ber att få köpa med mig två bitar av den smarriga morotskakan också. Tjejen bakom disken såg lite förvånad ut först men finner sig snabbt. När jag klickat av tjugotalet bilder på bröd, marmeladburkar och kakor frågar jag lite skämtsamt om de brukar ha så här knäppa kunder och istället för att säga något i stil med ”nämen du är väl inte knäpp” så säger hon: ”Det är alltid trevligt med knäppa kunder så att det händer nåt annorlunda!” …..!

Ja, ställer man frågor så får man ju räkna med ärliga svar också…

Tulpaner, tulpaner, tulpaner!

….eller var det japaner?

I höstas köpte jag massor med tulpanlökar och tryckte ner lite varstans i trädgården. Olika sorter i olika färger. Nu är det fantastiskt roligt att gå omkring och titta på hur de kommer upp och slår ut. Alla har inte slagit ut än, vilket är tur – då får jag ha mina älsklingsblommor omkring mig ett bra tag till.

Snart är det dags!

Jag kan inte riktigt förstå att vår lilla tjej har blivit så stor! Till hösten ska hon börja i förskoleklass eller nollan som vissa kallar det. Hon ser verkligen fram emot det och häromdagen var det dags för det första studiebesöket. Det var så roligt att se dem sitta i klassrummet spända och förväntansfulla. Efter lite genomgång var det dags för lite pyssel och sen fick de utforska de nya lokalerna och alla nya grejer. Timmen gick snabbt och på vägen hem skuttade en, om möjligt ännu mer skolsugen liten….stor tjej!

Soffipropp

Vi blev erbjudna att få en kökssoffa som blev över. Lätt som en plätt att fixa till den så att den blir vit tänkte jag och tackade glatt ja. Köpa färg och penslar var ju lätt. Att slipa den var inte heller speciellt svårt. Inte att kvistlacka heller (även om jag inte blev så nöjd med resultataet) Men att måla den – FY vad trist! Vet ni hur många vinklar och vrår en kökssoffa har? Massor!

Dottern fick hjälpa till med första strykningen och hon konstaterade snabbt att hon nog var bäst i världen på att måla och självklart var hon det. Nu har soffan fått sitt andra lager färg och jag är ännu mer övertygad om att det här gör jag minsann inte igen. Mina planer på att måla de 6 köksstolarna har för evigt lagts på hyllan…

Soffan hade ett lock med ett påhäftat tyg, men jag tänkte att vi skulle ha en lös madrass ovanpå med ett snyggt tyg som man lätt kan ta av och tvätta. (Med två barn i huset – och en man – så måste man tänka lite praktiskt.) Frågan är dock vilket tyg vi ska ha. Jag är ju en västkusttjej så blått och vitt var min första tanke – rutigt eller randigt. Eller kanske ska vi ha ett överdrag för varje årstid? Eller nåt som passar in på oss och byn? Eller nåt modernt som bryter av?

Ja, ja vi får se. Först och främst måste jag ta mig till en tygaffär…

Svikare?

Hej vänner. Inläggen här har de senaste veckorna inte duggat tätt precis… Jag vill tro att det är våren, lite bloggtristess och brist på inspiration. Mina bitar är inte så spännande just nu känns det som. Det börjar kännas att jag nu snart har varit i från jobbet i ett år. Först sjukskrivning pga en mage som drog sig samman lite för mycket för att det skulle vara sunt för honom som låg där inne och sen många månader av föräldraledighet och hemmafruande. Jag trodde det inte men jag börjar att sakna jobbet – och det är ju bra.

Men som jag skrev för några inlägg sedan så har jag startat ett annat projekt, utöver ungar, hem, trädgård, renovering, ridning och blogg. Här kan ni läsa om det. Hoppas inte att ni tycker att jag har svikit er…. jag gör bara som de gör i reklamen: jag byter inte blogg, jag skaffar en till. (För jag har ju så mycket dötid att slå ihjäl)

Sillidill

Tre sillar fick trängas på påskbordet i år; en chilisill, en matjesillidill och en currysill.

Chilisill
Ta ett paket 5-minuters-sill och låt bitarna rinna av i en sil. Blanda 2 dl creme fraiche med en halv tesked sambal olek, en matsked chilisås, en pressad vitlöksklyfta, salt och peppar. Skär sillarna i mindre bitar. Blanda och lägg i en burk med tätslutande lock. Låt gärna stå i kylskåp en dag eller två innan servering.

Matjesillidill
Låt 225 g matjessillfiléer rinna av i en sil och finhacka en stor rödlök och några kvistar dill. Lägg lök och dill i en skål och blanda ner 1 dl gräddfil, 1 dl creme fraiche och 1/2 dl majonäs. Rör om och salta och peppra efter behag. Blanda ner matjesillen, lägg i en burk med tätslutande lock och låt stå i kylskåp en dag eller två innan servering.

Currysill
Ta ett paket 5-minuters-sill och låt rinna av i en sil. Häll 2 msk honung i en kastrull, tillsätt 1 1/2 tsk curry och låt koka upp. Rör hela tiden. Häll honungscurryn i en bunke och tillsätt 3 dl creme fraiche. Rör kvickt i hop det då risken finns att honungen stelnar och bildar klumpar. Salta och peppra efter behag. Finhacka ett halvt äpple (gärna ganska syrligt) – låt skalet vara kvar och blanda ner i currysåsen. Skär sillarna i mindre bitar och rör ner. Och tillsist…. ja just det…lägg i en burk med tätslutande lock och låt stå i kylskåp en dag eller två innan servering.

Sillarna serveras med fördel med kokt potatis, knäckebröd med smör och en ägghalva. Och Apotekarnes påskmust så klart.

Sillidill på er

1