Gammal mat

Pappa hittade ett gäng gamla Allt om mat-tidningar. April 1974…. två månader innan jag föddes…. Kul att läsa vad man åt då. Det var rejäla rätter – kött, sås och potatis, men även exotiska rätter som ryska blini och spansk kycklinggryta. Tidningarna måste aboslut sparas och vem vet – snart kanske jag lagar till en smarrig grönpepparbiff med hasselbackpotatis och kokta ärtor.

Nybakade bullar och hemmagjord saft

I går var vi hos ”familjebakanta” och matade kaniner. Eller , dottern matade kaniner och jag pratade gojja med ägarna. Vi plockade ett helt fång med maskrosblad på vägen dit och allt gick åt i en rasande fart. Nybakade bullar och vinbärssaft dukades upp i den mysiga trädgården och alla viktiga samtalsämnen avhandlades.

Nu bär det av till faster och farbror på lunch, sedan blir det lite outletshopping och sedan kaffe hos kusinen och hans familj. Regnet öser ner.

Brevet från rehab

Hälsningar från ett just nu ganska grått västkusten kommer här. Att hålla igång två bloggar och en ”familjehemsida” har inte varit något som prioriterats den senaste veckan. Eller rättare sagt jag har inte orkat. Efter en veckas sjukhusvistelse i Lund blev det ytterligare en vecka i sjukhussäng, denna gång i Varberg. Jag fick en blödning i magen och en elak infektion som behandlas med stora mängder antibiotika. Så nu vilar jag och läker hemma i föräldrahemmet. Likt värsta kändisen är jag på rehab.

Tack och lov för mor och far som tagit hand om barnen i snart tre veckor istället för en, här i Åsa. De lär vara helt utslitna efter de här veckorna – och det känns ganska jobbigt tycker jag. Jag kan göra mer och mer men får inte lyfta (inte lätt att låta bli när man har en ettåring) och jag blir otroligt trött och får ont om jag anstränger mig för mycket.

Tack och lov även för svärmor och svägerska som turades om att ta hand om barn och hem hemma i skåne under första vändan av mamma-frånvaro. Maken och tillika barnens far är ju självklart med och kämpar, men med huset som stod utan tak när gallstenseländet (som min kära kusin så bra uttryckte det) började.

Men även om det inte är över än så börjar jag se ett slut på det hela. Ska till Varberg idag igen för uppföljning och ”frågestund” från mig: – Kan man jobba, rida, leva som vanligt med ett hål i magen???

Förhoppningsvis kan vi åka hem till helgen. Det ska bli spännande att titta på allt nytt som gjorts. Vårt hus är nog snyggast på gatan nu.

För snart 30 år sedan stod jag här och metade med samma metspö som dottern gör här på bilden. Inget napp då heller…

En liten svängom

Jag är inget Michael-fan, men det här var häftigt!

Kaffe med dropp

….fast utan kaffe.

Jag har blivit opererad akut för gallsten och med efterföljande komplikationer så resluterade det i nästan två veckor på sjukhus. Skriver snart igen.