Höstmurr

Nu när det blir mörkare och mörkare så är det mysigt med en välkomnande lykta vid ytterdörren. Den här fick lysa från tidig eftermiddag till sen kväll häromdagen.

Om jag ändå…

… hade lite mer pengar och mer förvaringsutrymmen. Då hade jag shoppat loss när vi var på ILVA i går. Så mycket fint det fanns och så snyggt uppställt det var. Dottern gick med tindrande ögon mellan de uppställda flickrummen. Hon fick ett ”nytt” rum i somras men behöver bättre klädförvaring och jag hittade två snygga och praktiska garderober som skulle passa. Men så var det det här med pengarna… de var ganska dyra.

Själv blev jag mest exalterad av alla fina kuddar, köksgrejer, badrumsprylar och prydnadssaker. Men så var det det här med förvaringsutrymmena… hur skulle jag få plats med allt?

Men, lite handlade vi ialla fall. Ett adventsljus (med siffror), tre ljuskoppar för 39 kr och ett stort paket med vita servetter. Men tomten lär få en gedigen önskelista från dottern och får nog parkera renarna på ILVA-taket.

Fixa till spökfesten

Jag är inget stort fan av Halloween – tycker att det går till överdrift, både kommersiellt och skrämselnivå. Men håller man det på ett oskyldigt plan är det helt ok tycker jag. Jag har en väninna som frilansar som stylist, bland annat på Tasteline. Nu har hon gjort grejer till Halloweenpartyt som  du kan göra själv. Jättefint! Kolla här så får ni se.

Bu på er. Vi hörs!

(Bilder lånade från Tasteline.com)

Besök från en annan planet

Rara väninnorna var här i går på lite fika och uppdateringar. Sedan vi sågs sist har det skett både tillökningar av familjemedlemmar, giftemål och förlovning. Eftersom det var min familj som stod för tillökningen så fick lillkillen och stolta storasystern lite presenter. Bland annat den här coola killen…. eller tjejen??

Planetpolarna som är designade av Camilla Fuchs finns på Åhlens. Den här var ju så tuff att man kanske borde samla på sig fler ploare.

En tur till Horred?

Har ni varit inne i någon Village-butik? De har så mycket fint att jag ofta kommer ut därifrån tomhänt bara för att jag inte kan bestämma mig för vilken av alla läckra saker som ska få lov att följa med mig hem. Här är några fina favoriter därifrån.

De har en Outlet-butik i Horred, ganska långt härifrån… men jag har släkt där som jag inte besökt på länge. Borde ta och slå ett par flugor i en smäll snart (om vägen dit inte var så krokig bara).

Middagstipset

Så var det dags för lite mat igen. I dag blir det stuffad kycklingfilé och en smarrig sallad.

Kycklingen (4 port)

Ta fram 4 kycklingfiléer  och skär ett snitt i varje. Skär lite snett neråt så att fyllningen inte rinner ut när du tillagar den.
Blanda 2 msk pesto med 2 msk keso och ungefär 2 msk riven parmesan. Tryck i röran i kycklingfiléerna.
Pensla filéerna med lite olja, peppra och strö på rostade pumpafrön och sesamfrön. Lägg filéerna i en grill-/ eller stekpanna och bryn på svag värme ett bra tag. De ska bli så genomstekta som möjligt utan att du behöver vända på dem… och de ska så klart inte bli brända. Häll gärna i lite vatten i pannan när de fått färg så blir de inte så torra. Lägg sedan upp dem på ett ugnssäkert fat och kör dem i ugnen tills de är klara.

Salladen

Koka ca 1/2 dl röda linser enligt instruktioner på förpackningen. Riv ett par morötter grovt, Skär en röd paprika i strimlor, klyfta några tomater och lägg i en skål. Hiva i några sockerärtor (färska) och två nypor alfa alfa-groddar och en näve bladspenat (skölj noga först). När linserna kokat klart (det är gott om de är lite al dente) skölj av dem med kallt vatten och blanda med de andra grönsakerna. Strö över valfri mängd solrosfrön och avsluta med salt, peppar, olivolja och vinäger. Blanda försiktigt. Klart.

Vi hade klyftpotatis till men då salladen är väldigt matig så klarar man sig bra med bara den till kycklingen. Så behöver man inte då fyllningen i kycklingen är ganska gojsig.

Smaklig måltid.

Fredag…

Ungarna sover, huset är färdigstädat, veckohandlingen är gjord. Sitter i soffan, filmen är på. Lite vin, lite chevré. Skönt med fredag.

Kram

Sött med gott samvete

…så var det dags för lite konsumentinformation…. eller reklam kallas det väl.  Jag har sedan några år tillbaka funderat mycket på det här med socker – antagligen sedan jag blev mamma.

Socker i godis, kakor och saft är på något sätt ok för där vet man att det finns och man kan reglera och sätta gränser för intaget av snasket. Men att det däremot finns socker i mängder i andra varor tycker jag är läskigt.

Ännu värre är det när nåt ska vara sockerfritt och de istället ersatt sockret med nåt kemiskt som är betydligt värre för kroppen.

Pannkakor är populärt här hemma och jag är tyvärr inte typen som saftar och syltar och jag har länge kollat efter sylt med lägre sockerhalt. Jag menar bär är ju söta i sig och det borde ju inte behövas så mycket socker. Men icke!

MEN NU har Önos äntligen fått till en sylt utan socker utan det är bara bär och dess egna socker. Som grädde på moset så man piffat till locket så det ser verkligen ut att vara farmors hemlagade sylt.

Provade sylten i dag och den var verkligen god. Inte så söt och sliskig utan den smakade jordgubb hela vägen. Färgen är inte heller konstgjord utan äkta. Mums.

Timmerstockar???

Härom natten var det trångt i sängen. Vid fyra-tiden kom, för ovanlighetens skull, 5-åriga dottern tassande och ville krypa ner bredvid mig. Där låg redan lillebror sedan nån timme tillbaka, så jag fick varsamt men bestämt skjuta över honom till makens sida.

Så låg vi då där alla fyra och knödde. Varmt och mysigt. Efter ett tag vaknar jag av att dottern petar upprepade gånger på mig. -Mmm, säger jag sömndrucket och får till svar: – Mamma, du borde också operera dig!

Det tar nån sekund innan jag i mitt komaliknande tillstånd begriper vad hon menar. – Du snarkar, hinner hon säga innan jag får fram nåt. -VA? What? Snarkar? Moi? Nähä, kan jag inte tänka mig. Eller jo kanske okej då tänker jag och försvarar mig med att jag är förkyld.

Operationen som min kloka kloka dotter hänvisar till är inte en bröst- eller hjärtoperation utan en sån som hon själv gick igenom i våras då hon opererade bort stora polyper i näsan. Då slutade hon att snarka.

Så himla bra!!!

En miljard kronor ska läggas på The World Village of Women Sports i Malmö. Ett utbildnings- och forskningscentrum för kvinnlig idrott och då främst damfotboll.  Äntligen säger jag! Det var på tiden.

Precis som så mycket annat så utgår man idag från forskningsresultat och prestationer från män – nu kan man börja utgå från kvinnorna. Det låter ju så självklart att man måste göra det för att kunna ställa rätt diagnos vid skador eller öka prestationen hos en idrottskvinna kan man tycka, men det har det inte varit tidigare. Jag hoppas att detta kan hjälpa till att ändra synen på kvinnoidrotten och ge tjejer samma möjligheter att utöva en sport som de brinner för.  Alltså, 5 stora BITAR till initiativtagarna av detta projekt. Läs mer här!

Tyvärr har jag själv upplevt hur tjejer skuffats undan och inte uppskattats för deras prestationer. Jag är absolut ingen idrottskvinna men en gång i tiden så spelade jag fotboll och i slutet av min ”karriär” spelade jag och mina tjejkompisar i byns damlag.

Våra matcher spelades på den geggiga och mindre häftiga fotbollsplanen vid skolan, herrarna spelade på IP (indrottsplatsen). Ok, de var ganska bra och drog mycket mer publik (typ hela byn var där när det var hemmamatch – inklusive jag själv). Men det var inte det som sas vara anledningen utan att vi fick inte spela där för vi skulle förstöra planen. What!!??? Och inte nog med det – juniorpojklaget fick minsann spela där. Pust och stön. Jag slutade i den vevan. Då var jag 17 år och hade spelat sisådär 5 år.

Damlaget försvann helt nåt år senare och då hade de inte haft nån tränare på säkert två år. – Ni är för dåliga, hette det. Jaha men det var ju konstigt då!

Heja alla idrottstjejer som orkar kämpa vidare!